Det er et litt pussig sammenfall av to begivenheter med samme navn:  Vi er akkurat ferdig med elitesesongen 2012/13, og har vært gjennom et Final Four i Tromsø.  Og i går gikk startskuddet for March Madness i USA, som også munner ut i Final Four – uten sammenligning for øvrig.  NCAA-sluttspillet blir av mange oppfattet som den ultimate idrettsbegivenheten; kanskje bare overskygget av Super Bowl (som bare er én kamp).  Kanskje til og med større enn ski-VM 🙂

Vi har kåret to norgemestre, vi har spilt bronsefinaler og vi koste oss i Tromsø.  I kveld har vi valget melliom å se Norge-Albania i VM-kvalkamp på et latterlig kaldt Ullevål som er ryddet med snøfreser, ikke gressklipper. Eller vi kan kose oss med NCAA på ESPN. Litt morsomt er det jo at landskampen på Ullevål ikke kommer til å trekke særlig mange tilskuere, mens det ble satt publikumsrekord i Tromsø.  2700 tilskuere i Tromsøhallen tilsvarer vel noe sånt som 27 000 tilskuere på Ullevål.

I kveld blir det glissent på tribunen, og det snakkes om mindre enn halvfullt.  Drillo har virkelig ikke gjort stort for å bidra.

«Jeg gir blaffen i om det bare kommer 5 tilskuere», sier han og hevder i ettertid at hans forsøk på humor og kvikke bemerkninger ikke blir forstått.  Jeg er tilbøyelig til å være enig med Magnus Grape Løvdahl som skriver dette på sin FB-side:

«Idrett på proffnivå er underholdningsindustri. Har du ikke tilskuere kan du ikke drive proffidrett. De fem tilskuerne er de som direkte eller indirekte (via sponsorer) skal betale lønna di, og det er det på tide at flere innenfor idrett skjønner. Særlig tenker jeg på basketball i Norge, der tydeligvis de færreste skjønner hvordan dette henger sammen, nemlig at tilskuere er det viktigste man har. Om man som spiller eller trener ikke er villig til å ofre tid og energi på å gå ut og møte folk, snakke med folk, få folk engasjert, smile og være hyggelig, inkluderende og involverende og å gi av seg selv, for å få folk til å komme å betale for å se på det du driver med, så kan du like gjerne ta ballen med deg til nærmeste skolegård på kveldstid og stå der å skyte 3-poengere alene i mørket».

Nå kan det jo hevdes at hvis det virkelig er noe Tromsøs-spillerne burde gjøre, så er det å skyte 3-poengere i mørket.  Men Magnus har selvfølgelig rett, og Tromsøs publikumstekke er til ettertanke for oss andre. At publikum i Tromsø ikke har interesse for basketball får så være; det holder egentlig lenge at de er entusiaster.  For det er det de er:  Da Tromsø hadde spilt ferdig mot Frøya lørdag kveld (med 1500+ tilskuere), forsvant nesten alle som dugg for solen til kampen mellom Bærum og Centrum. Basketballinteresserte ville selvfølgelig blitt igjen i hallen.

Aftenpostens kommentator Robert Veiåker Johansen skriver dette:

«…for fanden, de er jo ekshibisjonister, disse fotballspillerne! Tror du at de stiller opp i bar overkropp over 110 sider i VG Helg eller jåler seg opp med hårvoks før kamper eller tatoverer seg på hvert ledige felt av huden fordi de ikke ønsker å bli sett? De elsker å bli sett. Hvis John Arne Riise ikke blir sett, visner han. «Fem tilskuere» er sånt som gjør at han må begynne med Viagra».

Og sånn er det jo også for basketballspillere på toppnivå.  De elsker å bli sett, de elsker trøkk og de elsker stemning.  En kar som vikrelig vet å  skape stemning er Robert McCarthy som ble gjenstand for det jeg oppfattet som utidig mobbing i Tromsøhallen.  Han har skrevet et svar/kommentar til min dagbok fra Tromsø, men siden det ikke er alle som finner tilbake til dette synes jeg han fortjener å bli lest her:

«Först och främst vill jag uttrycka min stora kärlek til basketball! Och uttrycka min glädje över att ha lärt känna så många goda människor i det norska basketmiljöet! Att jag till tider kan “ta ut svängarna” och vara väldigt högröstad under matcher är något som de flesta har fått med sig! Men det är för att jag blir engagert och upprymd och älskar att heja fram mitt lag! Att detta uppfattas som RESPEKTLÖST (disrespect) av några människor tycker jag ät väldigt tråkigt! Det är absolut inte min mening att framtona som respektlös! Om någon har uppfattat att jag har FÖRNÄRMAT (insult) Justina så vill jag med detta be om ursäkt för detta!! Denna ENA gången i denna ENA matchen i höst reagerade jag kraftigt mot något väldigt osportsligt som blev utfört på banen. Något som faktiskt skulle kunna påverka matchutfallet och som i tillägg hade blivit satt i system! Jag gav uttryck för detta och det är jag inte speciellt stolt över idag! Vill med detta rikta min blick framåt och åter en gång be om ursäkt om det är så att någon har uppfattat mig som respektlös eller förnärmare. Hoppas på många goda stunder på norska basketbollarenor i tiden framöver! Och ni kommer nog att höra mig då också!!!»

En annen kontroversiell situasjonen i Tromsøhallen var forresten en T som ble gitt til Calix Black Ndiaye i ekstraomgangen mot Tromsø.  I dag publiserer dommerne blant annet dette på sin nettside:

«… senest i Final Four sist helg var det mye diskusjon rundt en spesiell situasjon i slutten av ekstraomgangen mellom Frøya og Tromsø. For de som fulgte kampene på TV2 Sumo, eller kanskje har sett dem i etterkant, var det vel også tydelig at heller ikke kommentatorene, i dette tilfellet Henning Bergh og Gimles BLNO-spiller Frederik Gnatt, var godt nok informerte om innholdet i FIBAs nye politikk på dette området.»

Jeg har verken sett eller hørt TV2 Sumo-overføringen, men jeg var på plass i Tromsøhallen.  Jeg mente da – og jeg mener fortsatt – at den avgjørelsen var umusikalsk og dessuten helt unødvendig.  For meg er det i hvert fall slik at det ikke alltid er viktig hva som er korrekt etter boka, men hva som er smart.